Jag faller väldigt ofta för små saker rent storleksmässigt. På jobbet kan nån ropa ibland, jag har hittat en Ullasak. En inte så kvalificerad gissning är att det har med mitt eget format att göra. Rent fysiskt tar jag inte stor plats. Alltnog igår var jag ute och cyklade igen och den här gången både bokstavligt och bildligt. Ja, jag cyklade vilse på den danska landsbygden. Här finns massor av fina cykelvägar och massor av ortsnamn som jag trodde mig känna igen, det gjorde jag inte. Till slut hamnade jag i ett fyrvägskors mitt ute i ingenstans. I ett garage stod en man och såg lätt frågande ut. Det är nog inte så vanligt i hans hemtrakter att det dyker upp en vilsen liten människa som talar svenska. Han kunde i alla fall hjälpa mig och pekade med hela handen och till slut var jag vid målet, Bindestuen i Saltum. Har ni vägarna förbi så gör ett besök, det finns så mycket läckra garner och roliga tillbehör. Redan i fönstret var jag såld, en minirundsticka för sockor. Den inhandlades raskt plus lite annat trevligt. Damen i butiken sa att jag måste hålla på minst ett par timmar och inte ge upp. En lydig flicka är jag för det mesta men det här blir svårt att följa. Det känns som att sticka med tandpetare. Jag visar ett prov på den "lilla" starten och återkommer i ämnet om jag orkar fullfölja.
